På väg ner till Paris åkte vi i fyra olika plan som alla landade på olika tider. Vissa fick hela dagen till att upptäcka Paris. Andra fick springa på flygplatsen mitt i natten för att hinna hämta ut bilarna innan uthyrningen stängde för natten. Jag själv var en av dem som fick springa till uthyrningen…

 

Bilturen till boendet var lagom lång, cirka 40 minuter. Min bil fick i alla fall en skymt av Eiffeltornet vilket var kul!

Boendet hette F1 och var som ett vandrarhem med toalett och dusch ute i korridoren. Utanför på parkeringen var det någon slags fest vilket gjorde att det var svårt att hitta parkering och tiden rann iväg.

 

Morgonen efter var det en tidig uppgång för att hinna åka till Dijon och tävla. Frukosten bestod av flingor, mjölk och baguette. Kanske inte den bästa uppladdningen för tävlingen men men.

 

I Dijon bodde vi på ett likadant boende. Detta var också ett F1 men detta låg i ett område med en stor mataffär och diverse andra lite oklara affärer och restauranger. Samtidigt som vi checkade in kom även två handbollslag som också skulle bo på samma ställe. Dessa var lite mer högljudda än oss och tog lite mer plats. Bland annat hade de någon slags laser som tydligen var väldigt rolig att ”leka” med haha.

 

Upplägget var samma på detta boendet, vi bodde i väldigt små rum och vi hade toalett och dusch i korridoren. Dock hade vi ingen frukost första morgonen vilket gjorde att vi fick hänga på låset på affären morgonen efter.

 

Under den ena kvällen i Dijon upptäckte de flesta staden. Vi tittade på saker som vi trodde var kända och åt på lite olika ställen. Vissa valde lite finare restaurang medans vissa nöjde sig med kebab. Vilka som åt vad får ni lista ut själva.

 

Efter vår vistelse i Dijon förflyttade vi oss till landsbygden. Närmare bestämt på en camping cirka 10 km från Fontainebleau. Där var standarden på de olika stugorna lite ojämnt fördelad… Vi ungdomar drog vinstlotten och hade en fin stuga med dusch, toalett och kök. Andra hade bara två madrasser och krokar i sin stuga. På detta ställe ingick ingen frukost utan det fick man fixa själv i stugan.

 

Efter första hela dagen i Fontainebleau åt de flesta köttfärssås och spaghetti som vi alla hjälptes åt att laga. Under dagen hade vi träning och handlade på en väldigt stor mataffär. Några kollade även på en sten i form av en elefant. Lite oklart huruvida den verkligen var lik en elefant eller inte.

 

Efter andra hela dagen hade vi en gemensam grillkväll med långbord och tårta. Det var väldigt festligt. Även där hjälptes vi åt att laga maten. Eller ja allas insatser kanske inte var de bästa…

 

Detta boende var mysigt med tanke på att det fanns mycket saker att göra. Bland annat fanns det en väldigt kall pool och en studsmatta. Det fanns även pilbågar, pingisbord och badminton saker som man kunde spela med. (Ella)

 

Vi började veckan med tre tävlingar i fantastisk terräng. Det var till mestadels hyfsat platt och inte mycket höjdkurvor, dock var det massiva raviner som dem flesta tog sig genom på ett eller annat sätt åtminstone en gång var under helgen. Terrängen var varierande och beståndsgränserna var tydliga. Dock var det svår konkurrens eftersom att fransmän ofta är väldigt bra på att springa, och det var mycket sådant, i alla fall för ungdomsbanorna. Fast det var kul ändå och klurigt, vi har nog alla tagit med oss massor av nya erfarenheter vilket vi lärt oss mycket utav.

 

En av de intressanta sakerna vi inte var vana vid var att det var torrt och vi var inte förberedda på dem torra grenarna och taggbuskarna som gav dem flesta många rivsår. Vissa kom tillbaka blödandes och vissa bröt till och med sina banor för att det var för svårt med alla taggar.

 

Banorna vad utmanande både fysiskt och psykiskt. Många olika vägval och med tanke på dem ogenomträngliga grönområdena och då blev det mycket springa och springa runt.

 

Vi avslutade tävlingarna med en jaktstart och fina resultat. Under helgen var det väldigt fint väder med behaglig temperatur, någon enstaka regnskur. Med bra marka och bra arena blev det härlig stämning. Kring upploppet stod även klubbkamraterna och hejade ända in till det sista. Vi fick även fina gröna tröjor som souvenir. (Elin)

 

Så, hur var träningarna i Frankrike kan man ju då undra, för att beskriva det kort: En upplevelse i fontainebleaus skogar. Men ni vill såklart inte ha den korta berättelsen därför kommer nu den lite längre.

 

De två passen som gjorde störst intryck på mig var väldigt lika varandra. De bestod nämligen båda av stora höjder, som jag själv skulle vilja kalla berg. Anledningen till att just de här två passen gjorde stort intryck på mig var dels tack vare den fina terrängen. Terrängen bestod av lättlöpta stråk och små fina höjder man kunde läsa in sig på. Men som sagt var det inte den enda anledningen. Ni förstår, tack vare storleken på bergen fick man en känsla av gemenskap när man såg andra lika vilsen som en själv. Dels gav det glädje att veta att man inte var ensam ute och virrade, det kändes också som om man fick det man kom för, riktigt svår och unik orientering. Det är ju inte varje dag man hasar sig ner för bergskanter i jakt på en orange vit skärm, eller upp för den delen heller då det ofta hände att man kom lite för långt ner. Men lite backträning kan man aldrig få för mycket av.

 

Men nog med det. Träningen var upplagd på det sättet att det fanns priopass. Dessa pass skulle vara prioritet för dem som inte orkade eller kunde köra alla pass. Jag vet själv med mig att det här var en lättnad. Efter 3 dagar tävling, av dem 2 dagar långdistans var man rätt trött i både ben och sinne. Då kan man med hjälp av lite kreativitet och andra klubbkompisar fixa ihop några matcher brännboll på eftermiddagen. Låt mig säga att det inte är lika lätt som det låter, speciellt inte när platsen vi hade valt kryllade av myggor. Trots det ständiga viftande med händer för att få bort myggorna lyckades vi få in ett par bra slag innan skyfallet träffade bilarna och skogarna runt omkring. Det var i det här läget man var glad att man hade stannat vid bilarna. När vi såg dem andra komma in en efter en med miner som påminner om livlösa zombier visste vi att vi hade valt rätt. Det var ju trots allt inte ett priopass.

 

Men vad kan man då ta med sig från terrängen och själva orienteringen. Jo något jag vet att jag kommer ta med mig är färdigheten att kunna följa höjdkurvor. Det här fick man se under flera tillfällen både under tävlingar och träningar. Med minst varannan kontroll lagd i en sluttning var inlärningskurvan rätt brant (precis som terrängen). Efter att fått öva på kurvorna kunde man se dem på ett helt annat sätt. Iallafall tillräckligt bra för att kunna briljera på kurvbildsmomentet som var under en av träningarna. (Jakob)

 

Vi vaknade runt 8 på morgonen. Då kom det in flera vuxna i vårt ungdomshus och berättade om väderprognosen för Paris, det skulle vara nära storm där så vi skulle alla ha med oss regnjackor. Det tog ganska långt tid att åka, sen hjälpte det inte att det var mycket bilköer och alla körde fel. Men efter att tag kom vi fram och då parkerade vi i ett garage väldigt nära triumfbågen, på vägen dit körde ju vissa runt i den rondellen också.

 

När vi kom dit så visade det sig att det var soligt och lite varmt så regnjackorna var helt onödiga. Men sedan gick vi på sightseeing inne i Paris, David och Fredrik och ett gäng sprang orientering runt. Vi (ungdomsgänget) gick först med de vuxna (Elisabeth, Mari-Helen..) men sedan vid lunch så delade vi på oss. Vårat gäng gick flera kilometer för att hitta en KFC att äta på, ändå delade vi upp oss så häften gick på McDonalds. Andra hade hittat fina restauranger att gå på där de serverade sniglar och musslor.

 

Efter lunch gick alla på sightseeingen så vi gick och kollade på Palais De Justice, Notre Dame, Triumfbågen med mera, men främst Eiffeltornet. Där var det en lång kö för att gå upp men vi satt kvar nere bland alla försäljare. Sedan möttes vi upp med alla de andra, både de som sprungit och de som bara gått mitt i parken framför tornet. Där chillade vi en stund innan vi åkte tillbaka. Vissa bilar valde att gå upp i självaste Eiffeltornet, vissa där var också väldigt höjdrädda men enligt dom var det värt det. Vissa åkte och åt middag på fin restauranger, Monica och Ulf åkte hem till några av deras kompisar och åt middag, och vissa åkte direkt tillbaka och åt middag väldigt nära boendet.

 

Enligt mig var det en väldigt rolig dag, väldigt händelserik också, men väldigt mysig. Paris är verkligen en stor stad så det var mycket att se. Det slutade med att vi gått 17 kilometer totalt, det är mer än vad vi gick de andra dagarna, och nu sprang vi inte ens (förutom spring gänget såklart). Så vi var väldigt trötta när vi kom tillbaka. Sen åkte vi tillbaka till Paris dagen efter för att åka hem. (Cecilia)