Midvinterblotet nr 73 hade stått på tur
Om det inte varit för någon med aptit på exotiska djur
Ikväll är det ingen som frustar bortåt vår klippa
Ingen får något klapprim de helst velat slippa
I spisen vilar kall falnad aska
Punschanden bor kvar i sin flaska...
Tradition sedan 1947,vid punkt 81
Vi ses igen, den längsta natten 2021
Midvinterblotet nr 73 hade stått på tur
Om det inte varit för någon med aptit på exotiska djur
Ikväll är det ingen som frustar bortåt vår klippa
Ingen får något klapprim de helst velat slippa
I spisen vilar kall falnad aska
Punschanden bor kvar i sin flaska...
Tradition sedan 1947,vid punkt 81
Vi ses igen, den längsta natten 2021
Jag har ett minne av Esko från 1978 då vi bildade par på Höstlunken. På en 21,5 km lång bana från Ågestagården visade Esko att han var en stark löpare. Han blev äldre än vad Bertil skrivit i föregående inlägg. På julafton skulle hann ha fyllt 79 år.
Vår tidigare orienteringskompis Esko Jussi Pekka har gått bort framgår av en dödsannons idag i DN. Första minnet av Esko är från ett läger i Skåne 1977.
Esko var blixtrande snabb mellan kontrollerna, han försvann mellan buskarna. När jag närmade mig kontrollerna stod han ofta och kliade sig i huvudet, sen försvann han lika snabbt igen.
Esko sprang sedan tre Tiomila för klubben, 1978 i Fiskeså, 1979 i Enhörna och 1981 i Kungsängen.
Esko kom ofta cyklande till träningarna även om de låg långt bort, tidvis också med skidorna på cykeln. Han var en mycket glad och vänlig person och uppskattad av alla.
Esko skulle ha fyllt 70 år på julafton.
Sven hade avgörande betydelse för mig när jag 1960 gick från Hellas till Snättringe SK.
Sven och jag har fört många givande samtal under våra orienteringsresor och på senare tid timslånga månatliga telefonsamtal under årens lopp. Jag kommer att sakna dessa samtal med dig.
Vila i frid Sven.
Såg till min förfäran att en av mina förebilder lämnat oss. En stor ledare som jag minns med värme!
Saknad men inte glömd.
Svenne levde verkligen till han dog. Så sent som i fredags ringde Ove och frågade om han inte hade ändrat sig och skulle följa med på lunch till Lida. Han avböjde , men hade varit med tidigare.
Han följde med vad som hände, mest intresserad av klubben förstås, men allt annat aktuellt också.
Jag hoppas vi kan få till något forum för alla som vill delge oss sina tankar och berättelser på något sätt.
Själv är jag på väg till arkivet för att ta fram fakta för den intresserade. Svennes tid i klubben är ju så lång och innehållsrik så den kräver en berättelse.
Vila i frid Svenne. Som Benke skriver finns det många minnen att tänka på och som värmer. Tack för allt!
Så kom dagen till slut. När Svenne till slut stämplade ut för sista gången. Du var en kämpe, Svenne! Jag tänker ofta på våra samtal i klubblokalen vid Snättringeskolan. Du var en förebild på så många sätt. Det finns många historier att berätta om dig - och säkert många som redan är glömda. Tack för allt!
PS. Kan webbmaster ändra stavningen på nyheten till Roos, så att det blir rätt, tack!
Viktigare än någonsin, det ser vi fram emot.