Löparnas ord från Jukola
Till slut blev det av! Efter många turer fram och tillbaka fick vi äntligen åka till världens största orienteringsstafett, detta år i Rovaniemi i norra Finland. Snättringe ställde upp med ett damlag och två herrlag, hör löparnas egna ord här.
Spänningen var på topp när vi nu fick möjlighet att springa en så stor tävling igen. Diskussionen kom snabbt in på resultatmål, men vi slog snabbt bort det genom att konstatera att det var bra lopp vi skulle fokusera på. Och bra lopp blev det flera stycken!
När damstarten gick var det kyligt, men stämningen på arenan var på topp med flera tusentals åskådare. När såg man senast så mycket folk? Vårt damlag låg länge och fajtades kring 150:e plats. Skulle det vara möjligt att slå 142:a platsen från förra Jukola för två år sedan? Efter bra insatser visade det sig gå galant och damlaget sprang in på en 127:e plats.
Mörkret lade sig över Rovaniemi och nu skulle herrlagen ut och fajtas. Var det möjligt att komma topp 50, och var det möjligt att för första gången på åratal slå Tullinge? Vid första radiokontrollen fick vi vänta länge på Flavio i förstalaget och då trodde vi att den drömmen kanske skulle slås i spillror, men med god fart natten igenom visade det sig att Jesper hade slagläge på topp 50 ut på sistasträckan. En ny konkurrent fick vi också genom att vi delade klubbtält med IF Hagen där vi sprang om varandra jämt och ständigt. Genom en gedigen laginsats sprang sedan Jesper in på en 50:e plats. 50:e är klart bättre än 85:a för två år sen och visar hur vi faktiskt är på väg mot topp232023.
Andralaget sprang också natten igenom med fina insatser. För bara ett några få år sedan var placeringarna som andralaget kämpade om under årets tävling de placeringar som förstalaget fajtades om. Det visar på den bredd som klubben har fått och vilka starka löpare vi har. Tjejerna i laget stod för fina prestationer som bidrog till framgången. Bra jobbat till andralaget som sprang in på en fin 132:a plats.
Nedan följer löparnas berättelser från sina Jukolalopp! Men först, resultat hittar ni via https://results.jukola.com/tulokset/se/ och här hittar ni klubbens resultat:
Dam: Snättringe
Herr: Snättringe 1
Herr: Snättringe 2
Alla kartor (och gps från topplagen) hittar ni HÄR.
Damlöparnas ord om loppen:
Sträcka 1 - Frida Hector
Mycket blöta tunga kärr men kul banor som lyckades gå runt dessa och hitta finorienteringen på de öppna, stenrika hällarna. Venla str. 1 gick fort, jag tappade orienteringen för jag ville bara komma imål så snabbt som möjligt.
Sträcka 2 - Anni Tanskanen
Det var roligt att få springa stafett igen och speciellt Venla med ett super lag! Jag tyckte att banan inte var speciellt svårt men det var kämpigt. Grönt, grönt, grönt och stenigt. Jag gjorde åtminstone 3 dumma bommar som jag skulle ha kunnat undvika, om jag hade orienterat lite noggrannare... Det var min första tävling i år och det känns att jag var lite ringrostig.
Sträcka 3 - Kristina Tedhamre
Kul att vara på plats i Rovaniemi, om än lite slitna efter lång resa! Kändes ändå okej i början, och hade bra sällskap. Harvade runt bland fel gafflingar i ett berg-i-dagen-område och blev sedan rätt ensam. Kunde gått bättre, men var ingen katastrof heller, och det ÄR ju kul med stor stafett!
Sträcka 4 - Sofia Persson
Efter att ha analyserat gamla kartor över tävlingsområdet, lyssnat på herrlöparna som tränat i terrängen säga att det gäller att hålla kompasskursen samt hört vad damlöparna sagt hur det var i terrängen och i mossarna på de tidigare sträckorna valde jag att springa säkra vägval och försöka undvika att springa i dem så mycket som möjligt. Till första kontrollen blev det ett stigvägval runt för att jag skulle komma in i orienteringen på ett bra sätt. Kände att jag kom in i det bra men upplevde ändå tidigt i loppet att det på vissa ställen var svårt att se i naturen när det enligt kartan skulle vara grönområde och där det skulle vara vit skog. Gjorde att man tog det lugnare och läste på de tydliga detaljer som fanns för att checka av. Kom lite snett till både kontroll 4 och 7 men kunde läsa in mig snabbt. Mitt största misstag skedde på kontroll 8 där jag skulle springa över en större mosse som skulle övergå till ett tekniskt område med mycket punkthöjder och flera stenar. Upplevde hela området som diffust och jag drog mig förmycket till höger så jag kom ganska så högt norr om kontrollen. Min uppskattning är att det blev en miss på 2-3 minuter. Men efter detta sprang jag bra och det blev inga fler misstag in till mål. Det var otroligt kul att äntligen få springa en stafett med klubben igen i en häftig, annorlunda, svår och kul terräng och det gällde att verkligen vara med i orienteringen hela tiden då vissa sträckor verkligen var svåra och utmanande.
Herrarnas förstalag om sina lopp:
Sträcka 1 - Flavio Poltéra
Bad first control after wanting to run more to the right but nobody else was doing so (at least I did not see anybody). So decided to stick with the group which was a mistake. Ended up in the middle between the forked controls (they were far apart) and corrected the wrong durection. Afterwards I did try to reduce the damage done. Picked many places but unfortunatly still lost time here and there because of small mistakes. And sometimes stuck behind slower runners.
After ending up at the wrong forking to the first control because I didnt trust myself, I was able to refocus at the first common control and start to pick many places. Still lost some time but was able to pick many runners and avoid any bigger mistakes. Especially happy to not lose much time in the very hectic last part of the race.
Sträcka 2 - Mattias Kallhauge
Vecklade upp kartan och började springa mot startpunkten - förstakontrollen en liten sten i ett grönområde 2 km bort genom ett enda stort kärr, bestämde mig för att bästa vägval var rakt på. Sprang om 3-4 löpare till startpunkten men så snart startpunkten passerats försvann alla andra lysen och inga tydliga jukolastigar. Vecklade upp kartan och kollade ytterligare än gång att det verkligen var rätt sträcka jag fått. Inte en enda annan lampa första halvan av sträckan till förstakontrollen förrän en väg passerades och jag slängde en blick åt sidorna och såg en stor klunga långt bort till vänster och funderade vad de gjorde där. Fortsatte över vägen genom sankmarken. Kom fram till 1an och började se fler löpare framför. Banan övergick i mer medelkaraktär och mer gafflingar. Plockade mina kontroller utan misstag och kände att jag avancerade i klungan. Drog snett höger in i sista grönområdet på banan. Med 2-3 meters sikt och utan något tydligt att läsa in sig på var det bara försöka ta sig så snabbt som möjligt ut till stigen precis bakom kontrollen och minimera misstaget. Fick tillslut kontrollen och fortsatte mot sistakontrollerna och mål. Irriterad att inte hålla ihop loppet hela vägen in, men samtidigt övertygad om att vi hade en riktigt bra fortsättning på stafetten lämnade jag i växlingen över kartan till Simon på 3e sträckan.
Sträcka 3 - Simon Hector
Inför stafetten var jag riktigt taggad, men när Flavio bara dröjde och dröjde vid första tv-kontrollen så kände jag hur energin dämpades något. Jag insåg dock att det var långt kvar och att det för min del bara skulle handla om att göra ett bra lopp och försöka plocka platser. När jag sedan såg hur Flavio först plockade in massor av platser och Mattias höll på att göra ett monsterlopp där han tog massor av platser och plockade in på täten så blev jag riktigt taggad igen.
När loppet inleddes kände jag att en svår sträcka väntade och att jag skulle behöva vara noggrann in mot första kontrollen. Ändå så hade jag lite för mycket fokus på farten efter en snabb inledning och hade inte riktigt koll. Fel kodsiffra vid ettan. Irrade runt. Lyckades begränsa misstaget till ca 1,5 min även om det kändes som betydligt mer. Skärpning nu Simon! Resten av loppet gick ganska bra även om det bitvis var lite svajigt. En svårighet var att springa långa sträckor på ett stort lakan (pappersstrolek A2+) och få en överblick av vad man gjorde. När den 5,3 km långa långsträckan från polcirkeln och söderut började hade jag en plan, men jag hamnade i lite för mycket grönt på slutet och tappade tid, samtidigt som det blev närmare 1 min miss vid kontrollen. Hela loppet hade jag bra känsla i benen vilket var roligt. När jag kom in mot växling var jag glad att se att det stod 40 på resultaträknaren, kul!
Så allt som allt är det inte det loppet jag är mest nöjd med, men jag gjorde ändå det jag skulle och plockade så många placeringar jag kunde för att ge resten av grabbarna ett bra utgångsläge till de kommande sträckorna. Det var otroligt roligt att få springa en stor stafett och se en stor arena igen, bara det var väldigt efterlängtat! Att få stämpla en kontroll på polcirkeln var också riktigt häftigt, hur ofta gör man det? Helt klart en väldigt rolig upplevelse och väldigt kul att det gick så bra för laget, nu är vi riktigt på gång!
Sträcka 4 - Anders Hedman
Årets höjdpunkt rent orienteringsmässigt för mig i år. Jag var väl förberedd både mentalt och fysiskt. Hade genomfört ett bra genrep. Pusslet var lagt. Oerhört kul att vara iväg så här med klubben.
Loppet börjar väldigt bra. Kommer in i orienteringen fint, kroppen känns bra och jag är ifatt två elitlag med gps-västar redan vid ettan. Väldigt lugnt och kontrollerat mot tvåan, får den perfekt. Lite längre sträcka mot trean genom mosse och ett allmänt intetsägande område. Vet att det är en tv-kontroll. Tjejerna hade den. På grund av att jag är färgblind (gul-blå) så har jag, speciellt på natten, lite svårt att se vad som är grönt respektive gult i mossen på kartan. Har en plan A att gå noggrann kompass och pricka av längs vägen, plan B att fångas upp av tjejernas spår, ingen plan C.. Jag ligger bra längs strecket halvvägs och kommer ikapp ytterligare ett lag. Ligger först i klungan och känslan är att de andra ligger lite snett bakom åt höger om mig. Men fokuserar på mitt. 100m innan kontrollen börjar jag bli lite osäker. Känns som att jag ligger lite höger, vill åt vänster. Men de andra ligger väl höger om mig? Fortsätter 50m framåt. Trodde jag skulle få den vita skogen och kanske se några spår, ingenting. Jag viker aningen åt höger för att se om dom andra får den. Ingenting. Inte en lampa, förutom 5-10st kvinnor och män som går runt och är allmänt förvirrade. Nu blir jag en av dom. Helt övertygad om att de andra i min klunga borde va här och att jag ska springa på spåren från Venlakavlen så irrar jag bara helt planlöst omkring. Inte ett enda tydligt föremål i närheten. Inget svart, bara mosse blandat med grönt och vitt. Varför hade jag ingen plan C?
Natten äter upp mig och jag börjar tänka på laget. Nu förstör jag, jag som är en stabil gammal stafettgubbe. Speciellt på natten. Tar efter lååång tid tag i mig själv och inser att jag måste försöka hitta tillbaka till där jag var när jag första gången började tveka. Lyckas hitta dit och viker då istället vänster 50m, som jag från början hade velat göra, DÄR är den. En känsla av lättnad i kombination med totalt misslyckande kommer över mig. ”Knyt nu näven och nollställ” intalar jag mig. Noggrann till nästa. Kommer in i det igen och genomför 3-4 kontroller väldigt bra. Kommer ifatt en ny grupp. Får lite självförtroende igen. In i ett stenigt område. Lyckas stuka vänster fot trots fotledsskydd. Foten jag haft problem med sen oktober förra året. Aj! Blir okoncentrerad i 15-30sek och glider ur kurs och lyckas inte få ihop det. Ny miss. Fasen!! Jag som skulle stoppa blödningen, vad håller jag på med. Kom igen nu. Lyckas sen hålla ihop det helt ok in till växel men växlar över till Martin med en känsla av fullkomligt misslyckande. Vill bara säga förlåt till alla i laget. Är helt tom. Vilken patetisk person jag är. En 41år gammal gubbe som tränar och håller på. Åker till nordligaste Finland och offrar tid från familjen för att göra mitt livs sämsta lopp. Jag lägger ner!
Men. Stafett är stafett och vi var sju killar som tillsammans lyckades komma på en 50e plats. Det är förbannat bra för ett så ungt och oerfaret lag. Hatten av för alla mina lagkompisar, ni är grymma!!
Snacka om att det slitna uttrycket ”det är bara att bryta ihop och komma igen” lämpar sig rätt bra just nu.
För jag kommer inte lägga ner. Jag vill vara med igen. Jag vill komma topp23 2023 med bästa Snättringe!!
Sträcka 5 - Martin Johnsson
Sträcka 6 - Isak Gelius
- Hur gick loppet?
Det gick faktiskt riktigt bra! Jag försökte att ta det lugnt och undvika att bomma, vilket jag nästan lyckades med.
- Men du gjorde en bom?
Ja, jag missade lite på vägen till startpunkten, råkade springa under, istället för över bron ut från växlingsområdet. Jag fick vända direkt, annars så gick det riktigt rent.
- Vad tyckte du om terrängen?
Det var mycket finare än jag hade förväntat mig, särskilt på de mindre bergen med detaljerade stenhällar.
Sträcka 7 - Jesper Lidmar
03:50: Väckarklockan går av. Jag har valt att gå upp i god tid före första beräknade start runt 06.
04:00: Kalldusch och första Hönömackan slinker ner tillsammans med lite sportdryck
04:10-05:50: Varvar intensivt följande av stafetten på finlandssvensk TV med energi för de 16,5km som väntar. Många som redan har sprungit sitter fortfarande uppe och följer från faux lädersoffan.
05:56: Isak passerar 3,4km och jag börjar fatta att det är dags att ge sig av mot arenan. Väl där inser jag att trots min goda tidsmarginal på morgonen så blir det inte mycket tid för uppvärmning efter ett kanonlopp av honom.
06:36: Jonas från Tuna2 ”Där är Tranchand, vore en okej rygg”. Mycket riktigt går 5 lag ut inom 15s ut på sista sträckan, Tuna2, Paimion Rasti, SSK, Växjö och IF Hagen. Topp50 målet är inom räckhåll när jag springer iväg som 53a.
Jag springer på i ett snabbt men kontrollerat tempo, halvvägs till K1 är jag själv men möter upp Paimion Rasti vid 1an. Vi är tillsammans till och från halva banan innan vi skiljs åt. Några kilometer senare kommer en brunkande Norrman från Kåre. Den ryggen är bra. Jag klamrar mig fast i Kinnebergtåget så länge jag kan, även fast han lämnar oss vagnar bakom sig med 2-3km kvar. Sista kontrollerna laddar jag för en spurt, vi är ändå 3-4 pers inom 15s. Men väl vid sista kontrollen har ingen av oss speciellt mycket att sätta till. Många sneglar bakåt och på upploppet inser jag att vi är det sista laget att klara en Topp50 placering. Extas.
Herrarnas andralag om sina lopp:
Sträcka 1 - Joel Börjesson Eriksson
Startade som 212, hade som plan att placera mig som runt topp100 vid startpunkten men det gick så ursinnigt fort i början (under 3'/km) så jag ville inte bränna mig så tidigt. Plockade dock uppskattningsvis 30-40 platser. Ville åt höger i början så valde ett led som gick i riktningen jag ville, många sprang väldigt mycket vänster. Det var väldigt grönt och besvärligt påväg till första men jag fick mina hållpunkter bra och var noga med kompassen och följde ledet. Fick 1:an bra och det började flyta på. Var lite stressad över att det gick så långsamt så jag försökte passera löpare hela tiden. Till slut kom jag längst fram i ledet och blev lite sur för att löparen längst fram hade släppt klungan framför. Men längst fram öppnade skogen upp sig och det var så vackert i skogen och den fuktiga luften glittrade i ljuset från pannlamporna.
Vid en gaffling efter halva banan delade klungan upp sig och det var jag och 6-7 löpare som gick åt mitt håll och resterande klungan på över 100st drog åt ett annat håll så då blev jag osäker men då blev jag omsprungen av Kåre så jag blev lite tryggare. Det blev mycket roligare och det gick lite fortare när vi blev en mindre grupp och då kom vi också upp på några fantastiska hällmarker. Jag fick mina kontroller bra och började fundera om jag låg runt 30-40 eftersom jag såg Kåre & Tuna. En lite längre sträcka längs en spång så sackade han framför efter så när spången var slut hade jag 100m fram till klungan så jag sprintade ikapp och blev lite arg/stressad så jag gjorde ett stort misstag på ca 4-5 min på kontrollen efter. Väldigt onödigt. 1 gaffling kvar och jag hamnade vid fel och tappade ytterligare 2-3 min. Spurtade om 5st på upploppet och växlade till Ludvig som 192:a, tappade ca 100 placeringar sista 1,5km. Helt Ok nöjd men synd att jag gjorde bort mig på slutet
Sträcka 2 - Ludvig Lange
Jag var lite orolig innan jag växlades ut då jag trodde Joel skulle komma lite tidigare än vad han gjorde men det gjorde ingenting mer än att jag fick jaga och kunde plocka många placeringar tidigt. Till 1:an passerade jag säkert 20 personer men slarvade med riktningen efter halva sträckan och hamnade snett och missade. Efter det fick jag samla ihop mig och börja sätta kontrollerna och hitta en klunga som jag kände mig trygg i. Sen tuffade jag på och mot slutet gjorde jag en krok till. Kul men svårt med formen och jag hade ingen aning om hur bra kroppen skulle svara men tyckte den svarade ganska bra!
Sträcka 3 - Johan Bernhard
Första gången nattsträcka för mig på Jukola. Kände även att träningen gått bra på sistone både tekniskt och mängdmässigt så därför önskade jag att få köra långa natten. Sade till Simon under uppvärmningen att jag skulle fokusera på tekniken och därför inleda 3-4km i väldigt lugnt tempo. Blev också just så. Gick ut i en lite klunga med KIF lag 2 samt IFK Mora. Jag kände mig stark så jag tog tät. Fösta kontrollen var precis som på sträcka 1 och 2 en långsträcka men min låg mitt i skogen så det var verkligen fokus på varje detalj för att veta var jag var. Fick dock första direkt vilket var väldigt skönt. Såg efteråt att täten bommade denna. Efter det slappnade jag av lite mer och kontrollerna flöt på, bara en lite sväng på 3e. 10 km gick utan större problem och det var dags att vända hemåt. Först då vecklade jag ut kartan och insåg att tillbakavägen endast innebar EN sträcka. 5.5km?!? Med en lampa som gick ned på sparläge :)... Eller snarare :|
Som tur var var halva sträckan i rakt söderläge. Bara att köra på ut mot en stor uppfångande väg och hoppas på det bästa. Blev bättre än väntat och jag kom ut rakt på linjen och plötsligt var det bara 2k av 16.5 kvar. Svårare kontroller, så lite lägre tempo. Men de gick också bra så sedan var det bara att skicka ut Frida. Klockan drog över lite på min tänkta tid men väldigt nöjd med att plocka 30 platser och en bomtid på ca 2min så tiden har jag överseende med. Väldigt kul med stafett igen efter lång väntan.
Sträcka 4 - Frida Hector
Jukola str. 4 var kul! Jag var mycket själv i mörkret men det gjorde inte så mycket. Jag sprang för att ta mig runt snabbt men framförallt rätt.
Sträcka 5 - Kristina Tedhamre
Klart mer sliten efter närmare 15 km löpning vid Venla, och rätt bristfällig sömn. Fel gaffel ett par gånger, vilse i en lurig sluttning och helt vimmelkantig efter ett dopp till axlarna i en bäck, men jag kom i mål iaf, och kunde växla ut stackars John.
Sträcka 6 - John Wolgast
Mycket bomtid speciellt till första.
Kul bana med variation i sträckorna.
Fin skog med stora myrar och höjder. Ganska snabblöpt.
Väldigt kul!
Sträcka 7 - David Hector
Mitt berättelse måste nästan börja dagen innan, när vi tränade i relevant terräng. Jag blev alldeles lycklig; vad mer kan man önska av en karta än mycket grått, (bitvis) mycket detaljer, lite svårt och milsvid utsikt? Det var med den känslan jag gick och lade mig och sov inför min sträcka...
...men det var inte så loppet skulle börja. För japp, trots att jag sprungit 15+ stora stafetter så gjorde jag ett riktigt nybörjarmisstag. Jag missade växlingen. JAG VAR INTE I TID! Kanske inte jättemycket, men tillräckligt för att John skulle få vänta på mig. Pinsamt! Dessutom blev jag stressad, lyckades springa fel i fållorna på vägen ut, och drog snett i början av första kontrollen och fick korrigera. Riktigt onödigt! John och resten av laget- förlåt!
Därefter lyckades jag ändå skärpa till det hela, göra ett stabilt lopp och hålla placeringen. 16,5 km kändes inte ens långt och det var precis som på träningen dagen innan- inte jättesvårt men jätteroligt (och blött). Och otroligt fint. Lite snöpligt att förlora den kilometerlånga spurten, men men.
Besöket i Santa Claus village på vägen hem blev en rolig avslutning! Bra kämpat alla- tre godkända lag varav ett topp 50 är ett fantastiskt resultat!
Nedan ser ni en bild på klubbens resultatutveckling vid Jukola/Venla senaste åren. Kul att se!