Hallands 3-dagars arrangeras varje år i mitten av juli någonstans i Halland, i år låg tävlingsområdet norr om Halmstad. Många av de ca 2000 deltagarna var inresta från främst västra och södra Sverige men vi såg även många utländska deltagare, tyvärr var vi de enda Snättringedeltagarna. Med Hallands fina stränder kan man kombinera sol, bad och orientering, helt perfekt! TC och camping låg precis brevid varandra i Plönningegymnasiets "trädgård" utanför det väldigt sömniga samhället Harplinge. I tryckande värme sätter vi upp vårt tält och beger oss till start på fredagskvällens medeldistans. Det går hyfsat trots värmen men vi är alla förvånade över att terrängen är så pass tuff och kuperad, Halland är ju platt!  P.g.a. torkan är det grill och stormköksförbud så det blir pizza till middag istället (vilken otur:-) Pizzabagarna ser svettiga när det väldigt stora gänget ungdomar från tyska Thuringen beställer pizza. Ungdomarna får dock nöja sig med att sitta på parkeringen och äta. 

 

Dag två var det långdistans. Ganska kluriga banor tyckte vi, vid ett parti med ganska intetsägande skog (de mer erfarna kanske hade tyckt det var supertydligt) fanns otroligt många stenar, har aldrig sett så många stenar. Har heller aldrig sett så många borttappade orienterare, skönt att inte vara ensam. Vid ett tillfälle står vi säkert ett gäng på tio personer och försöker tillsammans klura ut var våra kontroller är, kontrollen ska ju ligga bakom en sten... Lovar mig själv där och då att öva mer på höjdkurvor.  

 

Väl i mål duschades det i perfekt tempererat vatten mitt på TC men när folk passerade männens duschar fnissades det okontrollerat och många pekade diskret till varandra. Pappen som var uppsatt som insynsskydd i kombination med solen gjorde att man såg siluetten på alla duschande herrar varav de flesta stod i profil...

 

Lördagskvällen spenderas med vänner i Falkenberg där raggarträffen "Wings and wheels" äger rum. Större skillnader när det gäller deltagarna på detta event och en orienteringstävling blir nog svåra att hitta. När vi kom tillbaka sent på kvällen ser vi ett stort gäng tjecker (eller var det tyskar?) sitta i halvmörkret och sjunga och spela gitarr, det ser väldigt mysigt ut, det var bara lägerelden som fattades. Dagens tuffa långdistans gör att vi somnar trots den allt högre stämningen hos tjeckerna. Vi undrar lite hur de kommer orka springa dagen efter. 

 

Söndag, långdistans igen, och jaktstart för barnen. Det är första gången med jaktstart och såklart lite nervöst. 

"Det är lite stressande när någon startar precis efter en själv, man vill ju inte släppa förbi någon" (Kerstin). Men jaktstarten går bra och tjejerna är nöjda med sina lopp. Lite tråkigt bara att behöva vänta så länge på sina föräldrar som tar sin tid i skogen. Fördelen med att inte vara först i mål är att kön till hamburgarna är obefintlig när man kommer i mål hungrig. Vid prisutdelningen består priserna i alla klasser endast av duschkräm och schampoo, det har vi aldrig sett förut och ingen var ledsen över att inte fått pris. 

 

Återigen en svår bana på söndagen med väldigt brötig terräng, hur många fällda träd, sly och stenar kan det ligga på marken egentligen? Och är det här det värsta kallhygget någonsin? (Jim) Även idag haglar frasen "vet du var vi är?" runt omkring mig, både barn och vuxna har problem. Jag (Anneli) letar länge efter en kontroll men träffar på en 90+ herre som också är helt desorienterad. Tillsammans kommer vi fram till var vi är och hittar sedan våra kontroller, härligt med lite samarbete och jag glömmer snart att bommen kostade mig 25 min. 

 

Sammanfattningsvis en mycket trevlig tävling med en trevlig camping precis brevid arenan. (Subjektivt) tuffa banor, fint väder och trevlig miljö som ju Halland är. Kan verkligen rekommenderas, nästa år går tävlingen i närheten av Varberg som också är en trevlig sommarstad. 

 

(Resultatsökning undanbedes vänligen ;-)

 

Jim, Anneli, Lilly och Kerstin